Category Archives: Flerspråkighet

Fler app-paket

För ett tag sedan gjorde jag för ”Kunskapsplattan” två nya app-paket.

Behöver du ha förslag på appar att använda tillsammans med nyanlända elever finns det här förslag på app-paket för 4-6.

Och här finns förslag på app-paket för 7-9  för nyanlända elever.

 

App-paket för nyanlända

För ”Kunskapsplattan” har jag listat appar som kan vara lämpliga för nyanlända barn och elever.

”Kunskapsplattan erbjuder dig som jobbar inom förskola, grundskola, grundsärskola och träningsskola förslag till startpaket. Startpaketen går att anpassa efter behov genom att det går att lägga till och ta bort appar.”

 Här hittar du förslag på app-paket för förskolan.

Här finns förslag på app-paket för F-3.

Är det någon app ni tycker att jag har glömt och som borde vara med?

Flera språk i förskolan

Nu har Skolverkets stödmaterial ”Flera språk i förskolan”  kommit ut. En del förskolor har fått materialet men annars går det att ladda ner eller beställa från Skolverkets hemsida. Det här stödmaterialet syftar till att öka förskolepersonalens kunskaper, inspirera och ge vägledning i arbetet med flerspråkighet i förskolan. Materialet har även tydliga hänvisningar till Lpfö 98/10.

 

Uppdatering av flerspråkiga appar

Nu har jag uppdaterat app-listan med appar på olika språk. Du kan se listan genom att klicka på fliken ”iPad & flerspråkighet” eller också kan du klicka här.

Vilken app tycker ni att jag har glömt och som borde vara med?

Vill du veta mer om apparna så klicka på länken så kommer du till itunes.

Flerspråkighet i förskolan

Den 17/5 hade Skolverket en inspirationsdag om ”Flerspråkighet i förskolan” där de visade på hur flerspråkighet kan bli en tillgång i det pedagogiska arbetet. Förskolepedagoger i fem kommuner har tillsammans med modersmålspedagoger sedan oktober 2012 utvecklat flerspråkigt material och arbetssätt med hjälp av ny teknik som PENpal. PENpal är en kombinerad mp3-spelare med mikrofon och sensor som tar ljud till papper. Tekniken kan användas också till andra böcker, till barnens egna berättelser, information mm. Med hjälp av PENpal har pedagogerna både läst in böcker på olika språk som barnen sedan kan läsa upp med hjälp av pennan och även skapat eget material. Här kan du läsa mer om projektet.

Planscherna och böckerna tycker jag är konkreta och tydliga och de kan naturligtvis köpas in till förskolan och användas även om man inte har en PANpal. Materialet som t ex böcker och affischer som pedagogerna har tagit fram för PENpal kan man anpassa och göra i iPad i appar som t ex ”Book creator”,  ”Story kit”, eller ”My story”. Det är appar där man enkelt kan infoga egna bilder eller filmer och spela in ljud till. Förskolan Dungen i Arvika har t ex gjort eget memoryspel och talande bilderböcker där barnen fick prata in ”Jag heter…..”. De barn som är  tvåspråkiga kunde prata in på bägge språken. Ett barn som bara kunde svenska ville ändå prata in på keldanska, som hennes kompisar kunde. Har man inte tillgång till modersmålslärare kan man be föräldrar om hjälp att prata in på andra språk än svenska. Materialet som görs i iPad kan även skrivas ut om man vill ha böckerna i pappersformat. Här kan du läsa mer om hur appen ”Story kit” fungerar.

Linköping visade på inspirationsdagen hur de hade arbetat med PENpal i förskolan. Modersmålspedagogerna hade utifrån att det kan vara svårt att hitta lämpligt material på en del språk arbetat fram bl a sånger, översättning av svenska sånger och översättningar av böcker. Bl a hade det under projektet författats den första barnboken på assyriska. Barnen hade även ritat och fått hjälp med att skriva ned vad de berättade och sedan spelat in med hjälp av PENpal. Modersmålspedagogerna hade även arbetat tematiserande i förskolegrupperna med t ex Bockarna Bruse och använt PENpal för att ta fram material på modersmål. T ex spela in när barnen återberättar sagan eller berättar till teckningar de ritat.

Sammanfattning av hur Linköping har arbetat med hjälp av PENpal

Sammanfattning av hur Linköping har arbetat med hjälp av PENpal

Även Metallens förskola i Bolliden visade hur de hade arbetat med PENpal och modersmål. Sammanfattning av den föreläsningen finns längs ned sidan om ”Flerspråkighet i förskolan – projekt”.

På Skolverkets hemsida finns en ny sida om ”Flerspråkighet i förskolan” där det finns tips om hur man kan arbeta kring flerspråkighet med sånger och sagor, spel och appar, ordböcker och lexikon, forskning och fortbildning, information till föräldrarna och exempel på hur andra förskolor arbetar. Skolverket håller också på att färdigställa ett tryckt stödmaterial som kan vara till stöd i det dagliga arbetet med flerspråkighet. Stödmaterialet ska inspirera, ge vägledning och innehåller exempel och frågeställningar som kan ligga till grund för diskussioner i arbetslaget. Materialet bygger på skollagen och förskolans läroplan. Materialet kommer både att kunna skrivas ut och beställas.

På Skolverkets hemsida finns även sidan ”Tema Modersmål”, som är en sida som är framtagen av Skolverket i samarbete med modersmålslärare. Där finns det också exempel på böcker och annat material som man kan använda för att arbeta med barns olika modersmål i förskolan.

Skapa gemensamma texter

Barnen på Förskolan Lugnet har skrivit gemensamma texter i grupper med 4-5 barn. Vi utgick ifrån en enkel bildserie om en pojke som klättrade upp i en klätterställning. Jag skrev och barnen fick gemensamt berätta. För att alla barnen skulle se och hänga med i vad som skrevs kopplade vi iPaden till bildkanon. Fastän det var samma bilder de två grupperna utgick ifrån tolkade de bilderna på två sätt och resultatet blev två olika berättelser. Barnen fick tillsammans berätta och när alla barnen tyckte att texten var klar läste vi gemensamt igenom den. Sedan skrev vi ut berättelserna och varje barn fick rita en egen bild till texten.

HP0024

HP0025

Här nedanför har jag sammanfattat hur Förskolan Lugnet har arbetat med ”Att skriva sig till läsning” hittills. Arbetet är inspirirerat av Arne Tregeton och Erica Lövgrens arbete med ASL men har anpassats för att passa en förskolegrupp flerspråkiga barn. En reflektion under arbetet med ASL är att det även stöttat barnens uttal eftersom barnen har härmat talsyntesen och på så sätt även övat språkljud. Flera barn ville vid starten skriva ”riktiga” ord. I början skrev de därför ofta sina namn eller andra enkla ord som de redan kunde. Intresset för ”spökskrift” är något som växt fram under arbetets gång.

bild (11)

Att skapa gemensamma texter eller att arbeta i par har varit positivt. De barn som har kommit längre i skrivprocessen kan stötta de som är nybörjare och de barn som lätt kommer på egna berättelser kan stötta de andra. Även att utgå från bilder har varit bra för skrivandet eftersom det medför att barnen får en gemensam förförståelse och lära in ord och begrepp.

Pedagogerna, Ann-Sofi och Lotta, har även utvärderat vilka mål i Lpfö 98/10 och deras egna målkriteriet arbetet med ASL har innefattat. Här kan ni se Lugnets Lotusdiagram

CCI20130411_0000

  • Genom vårt lotusdiagram ser vi att många av våra mål har berörts och är uppfyllda på kort tid.
  • Vi ser att intresset för att skriva med penna har ökat bland barnen som skrivit på Ipaden.
  • I barngruppen hörs ofta samtal om bokstäver.
  • Barnen har också fått en förståelse för att Ipaden kan användas på många olika sätt.
  • Både vuxna och barn tycks tycka att det är ett intressant och roligt arbetssätt ”att skriva sig till läsning”.

För att stötta barnen i hur ordet ”och” stavas har pedagogerna satt upp ordet som en ordbild.

bild (10)

På Förskolan Lugnet planerar de även att föra över skrivandet från iPad till dator och vanligt tagentbord ibland för att göra det enklare för barnen att använda bägge händerna när de skriver. Tagentbordet på iPad är mindre och det medför att barnen använder enbart pekfingrarna när de skriver.

Barnsånger på polska

Förskolan Lugnet tipsar om några barnsånger på polska som  finns tillgängliga på Youtube.  Sångerna har ett av barnets pappa visat pedagogerna. De har lyssnat på sångena tillsammans med barnen i barngruppen  Det kan vara ett sätt tänker jag att dels skapa trygghet för barnen men dels göra föräldrarna mer delaktiga i förskolans verksamhet.