Tag Archives: Uppföljning utvärdering och utveckling

Flerspråkighet i förskolan

Den 17/5 hade Skolverket en inspirationsdag om ”Flerspråkighet i förskolan” där de visade på hur flerspråkighet kan bli en tillgång i det pedagogiska arbetet. Förskolepedagoger i fem kommuner har tillsammans med modersmålspedagoger sedan oktober 2012 utvecklat flerspråkigt material och arbetssätt med hjälp av ny teknik som PENpal. PENpal är en kombinerad mp3-spelare med mikrofon och sensor som tar ljud till papper. Tekniken kan användas också till andra böcker, till barnens egna berättelser, information mm. Med hjälp av PENpal har pedagogerna både läst in böcker på olika språk som barnen sedan kan läsa upp med hjälp av pennan och även skapat eget material. Här kan du läsa mer om projektet.

Planscherna och böckerna tycker jag är konkreta och tydliga och de kan naturligtvis köpas in till förskolan och användas även om man inte har en PANpal. Materialet som t ex böcker och affischer som pedagogerna har tagit fram för PENpal kan man anpassa och göra i iPad i appar som t ex ”Book creator”,  ”Story kit”, eller ”My story”. Det är appar där man enkelt kan infoga egna bilder eller filmer och spela in ljud till. Förskolan Dungen i Arvika har t ex gjort eget memoryspel och talande bilderböcker där barnen fick prata in ”Jag heter…..”. De barn som är  tvåspråkiga kunde prata in på bägge språken. Ett barn som bara kunde svenska ville ändå prata in på keldanska, som hennes kompisar kunde. Har man inte tillgång till modersmålslärare kan man be föräldrar om hjälp att prata in på andra språk än svenska. Materialet som görs i iPad kan även skrivas ut om man vill ha böckerna i pappersformat. Här kan du läsa mer om hur appen ”Story kit” fungerar.

Linköping visade på inspirationsdagen hur de hade arbetat med PENpal i förskolan. Modersmålspedagogerna hade utifrån att det kan vara svårt att hitta lämpligt material på en del språk arbetat fram bl a sånger, översättning av svenska sånger och översättningar av böcker. Bl a hade det under projektet författats den första barnboken på assyriska. Barnen hade även ritat och fått hjälp med att skriva ned vad de berättade och sedan spelat in med hjälp av PENpal. Modersmålspedagogerna hade även arbetat tematiserande i förskolegrupperna med t ex Bockarna Bruse och använt PENpal för att ta fram material på modersmål. T ex spela in när barnen återberättar sagan eller berättar till teckningar de ritat.

Sammanfattning av hur Linköping har arbetat med hjälp av PENpal

Sammanfattning av hur Linköping har arbetat med hjälp av PENpal

Även Metallens förskola i Bolliden visade hur de hade arbetat med PENpal och modersmål. Sammanfattning av den föreläsningen finns längs ned sidan om ”Flerspråkighet i förskolan – projekt”.

På Skolverkets hemsida finns en ny sida om ”Flerspråkighet i förskolan” där det finns tips om hur man kan arbeta kring flerspråkighet med sånger och sagor, spel och appar, ordböcker och lexikon, forskning och fortbildning, information till föräldrarna och exempel på hur andra förskolor arbetar. Skolverket håller också på att färdigställa ett tryckt stödmaterial som kan vara till stöd i det dagliga arbetet med flerspråkighet. Stödmaterialet ska inspirera, ge vägledning och innehåller exempel och frågeställningar som kan ligga till grund för diskussioner i arbetslaget. Materialet bygger på skollagen och förskolans läroplan. Materialet kommer både att kunna skrivas ut och beställas.

På Skolverkets hemsida finns även sidan ”Tema Modersmål”, som är en sida som är framtagen av Skolverket i samarbete med modersmålslärare. Där finns det också exempel på böcker och annat material som man kan använda för att arbeta med barns olika modersmål i förskolan.

Annonser

Lärplatta i förskolan!

Förra veckan var vi några stycken från Arvika som var på föreläsningen ”Lärplatta i förskolan!” av Åsa Säre. Åsa bjöd på många app-tips men även en del konkreta råd för att komma igång med lärplatta i förskolan. Bl a tipsade hon om att inte alla pedagoger behöver lära alla appar. För att få med dokumentation får ett barn på hennes förskola göra en veckodokumentation varje fredag. Åsa sa även att man kan även behöva skilja mellan vilka appar barnen använder för lärande och vilka de använder mer för avkoppling.

Här är Åsas faktaappar om djur och natur:

Med hjälp av de här apparna kan du bl a arbeta med de här målen i Lpfö 98/10:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, tester och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.” 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur.”

Här är Åsas dokumentationsappar:

IMG_1591

Skapa egna serier

I appen ”Strip designer” kan du skapa egna serier med bilder från kamerarullen eller ta foton direkt med iPadens kamera. I appen finns möjligheter att redigera fotografierna. Du väljer först mellan olika sidmallar. Sedan sätter du in bilderna i cellerna och lägger till pratbubblor. Du kan även ändra textfärg, typsnitt och text-storlek. Man kan även lägga till ytterligare effekter som t ex ”Boom”, ”Splash”, eller ”Bang”. Medan man arbetar kan man zooma bilderna för att lättare kunna redigera detaljerna.

Jag tyckte att appen verkligen var jättekul att använda! Om än lite svårt att få bild och text på plats. Förskolebarn kan behöva hjälp och man kan göra serierna tillsammans. Elever på lågstadiet tror jag kan hantera appen mer självständigt. När jag provade appen kom jag även att tänka på att man skulle kunna använda den för pedagogisk dokumentation. Kan bli lite innovativt att visa verksamheten i serietidningsformat. Annars tänker jag först och främst att appen kan vara roliga att använda för att skapa egna påhittade berättelser. Man kan även använda appen om man vill arbeta med ”Seriesamtal”, en metod som t ex personer med autism kan använda för att analysera och dela upp en händelse och se det som hänt ur olika perspektiv.

Dokumentation med hjälp av digitala bilder

På Förskolan Lergöken avdelning Blå arbetade barnen förra året tematiserat med bl a ”Bratz” och ”Bockarna Bruse”. Under året dokumenterade personalen tillsammans med barnen arbetet med hjälp av digitala bilder och skrev ut och samlade dokumentationen i barnets egen portfoliopärm.

De äldre barnen har arbetat tematiserat med att göra egna Bratz-dockor. Anledningen att de valde just Bratz var att personalen ville utgå ifrån populärkultur i barnens vardag. Barnen fick först tillverka egna dockor och hitta på namn och familjer till dockorna. Personalen berättar att de tyckte att det var kul att barnen valde så olika, ett barn ville t ex inte ha en Bratz-docka utan valde att rita en annan docka. Sedan skulle dockorna ut och resa. Då fick barnen först bestämma vart dockorna skulle resa och sedan ta reda på hur lång tid resan skulle ta. Ett barn ville åka tåg till Spanien, då fick de jämföra tågresa med hur lång tid det skulle ta med flyg. Ett annat barn ville åka raket och då kom barnen fram till att den resan skulle gå snabbt. Sedan sammanställdes de olika resorna på en karta som barnen fick ta med hem. Personalen berättar att det varit ett kul arbete som byggt på barnens intresse. Bilderna till dokumentationen har barn och vuxna fotograferat eller letat fram  på internet.

Här är ett urval av dokumentationen:

De yngre barnen har arbetat med Bockarna Bruse. De första gångerna berättade den vuxne sagan och barnen lyssnade. Personalen berättade att barnen var lite blyga i början. För att förtydliga sagans innehåll berättades sagan med hjälp av konkreta saker och personalen tog sedan foton av sakerna så att barnen kunde återberätta sagan med hjälp av bilderna. Barnen fick vara med och leta fram vilka saker de ville ha med i sagan. Allt eftersom har barnen berättat sagan mer och mer självständigt. De har även sjungit sången om Bockarna Bruse och dramatiserat sagan. Fotografierna från dramatiseringen av Bockarna Bruse har varit till hjälp när barnen ska återberätta sagan. Personalen berättar att det har varit roligt för alla barn har velat vara med, de barn som varit blyga har kunnat välja vilken roll de ska ha och alla barn har under arbetets gång vågat prata mer. Det har även varit positivt att jobba i en liten grupp eftersom barnen kan olika saker. Bra med förebilder och att man kan lära av varandra.

Här är ett urval av dokumentationen:

Appar för pedagogisk dokumentation

Här är ett urval av appar som kan vara användbara vid pedagogisk dokumentation och kvalitetsarbete i förskolan. En del appar är enkla att använda och passar när man dokumenterar tillsammans med barnen, för att göra dem delaktiga i dokumentationen av lärandet. Andra appar har fler funktioner och kan användas på många olika sätt men kan å andra sidan vara svårare att hantera. Vilken app man själv vill använda kan man behöva prova sig fram till. Men dokumentation behöver inte vara krånglig med avancerade appar, en bekant till mig berättade att på hennes sons utvecklingssamtal hade pedagogen visat korta oredigerade filmklipp i iPad samtidigt som hon berättade om barnets lärande, vilket var mycket uppskattat av föräldern!

Pedagogisk dokumentation

Barns inflytande över dokumentationen

Sara Elofsson på Förskolan Lyran berättar här om att använda digitalkamera för att dokumentera barns lärande och vad som kan hända om man frågar om man får ta kort och barnet säger nej:

Från början var det något i E och lilla P:s diskussioner som gjorde mig intresserad så jag beslutade mig för att dokumentera situationen. Jag tänkte skriva ner deras funderingar, hur de tänkte, resonerade och vilka bokstäver de kunde. Lärde E lilla P eller tvärtom, hur gjorde de? Efter en liten stund frågade jag om jag fick ta kort på dem tillsammans med pusslet men då sa pojken nej.

 Ok, svarade jag. Vill du ta kort?

Ja! Svarade E.

Han började med att ta kort på pusslet, efter att jag visat vilken knapp han skulle trycka på. När vi tittade hur kortet blev så var hans finger med i bilden. Jag visade hur man kunde hålla kameran och tillsammans fann vi ett bra sätt för honom att ta kort. Han fortsatte att ta bilder och när vi kollar på bilderna så är inte allt med på bilderna. Jag visar honom hur man ska titta i kameran och hur man håller upp den. Han tar fler bilder, en del på mig (inte lika kul men vad gör man inte för de små liven) och det sista kortet han tar, blir en bild på ett av barnen som sitter och målar. En helt perfekt bild. Han lärde sig även att se på korten han tagit och sen växla för att kunna fotografera igen.

Veckan efter frågade jag pojken om han ville följa med mig till datorn och kolla på lite bilder. Det ville han och vi tog fram bilderna från fotostunden. Med en gång bekräftar han att: det är bilderna som jag tog med kameran. Han fick själv välja ut vilka bilder han ville ha med i dokumentationen och vi reflekterade tillsammans om bilderna. Sen satte vi in bilderna i hans portfolio.

Det här blev inte den dokumentationen som jag hade tänkt ut från början. Jag hade tänkt visa på vad bra de kunde bokstäverna och fokusera på deras resonemang kring hur det tänkte. Pojken bekräftade på en gång att det var att han tagit korten som var det viktiga i denna situationen och inte bokstavspusslet. Han hade ju kort på pusslet så om han tyckte att det var en speciell och viktig situation så hade han ju sagt det. Vad hade hänt om jag hade tagit ett kort ändå? Hade dokumentationen blivit en speciell stund? Det kan man ju bara spekulera i, men en sån situation som vi hamnade i, det hade det inte blivit. Pojken fick vara delaktig i utvecklingen, man ser tydligt på bilderna hur korten ändrar sig och blir bättre och bättre.

Så här blev den färdiga sidan som kom med i portfoliopärmen: